Middagsgäst

Vi satt och åt middag när jag plötsligt såg Antons ögon vidgas rejält tillsammans med ett "Oj!". När jag följde hans blick ut genom fönstret hann jag bara se några grenar som svajade betänkligt. En apa! På middag. Inte riktigt men nära.

Tidigare hyresgästerna, som bodde i lägenheten tre år, fick aldrig se någon så vi är lyckligt lottade. In kommer de dock inte!