I do

Så fick de då varandra, prins William och hans klassiska skönhet. Vi missade större delen av ceremonin, men kom i god tid till den fantastiska bröllopsmiddagen som bestod av en välsmakande mex-buffé med mycket smarrigt på. Trots det högtidliga tillfället sprang våra barn och andras omkring, stimmade och badade i poolen. Alla barn samlades dock i spänd förväntan till det stora ögonblicket - kyssen - och sprang sedan vidare.

Efterrätten bestod av en traditionell brittisk trifle och vi hade nöjet att tillbringa kvällen med ett helt gäng trevliga engelsmän. Jag brukar ju vilja tro mig själv vara ganska fördomsfri - i båda riktningar - men jag kan inte att komma ifrån att jag gillar britter; de är roliga, torra, avslappnade och uppsluppna! Födelsedagsbarnet självt verkade nöjt med kvällen som hon firade på andra sidan globen med landsmän, amerikaner, italienare, norrmän och svenskar!