Vi har haft Antella sedan påsken 2006 och, liksom Odysseus, har hon gjort en del irrfärder på de grekiska haven. Första åren seglade vi runt relativt blåsiga Dodekaneserna (Rhodos, Symi, Kos, Leros, Lipsi) och in på turkiska vatten mellan Marmaris och Bodrum, för att 2009 i stället segla i lugnare Joniska havet (bl a Lefkas, Meganissi, Kalimnos, Ithaca). Vi har verkligen haft några härliga somrar - ibland väl blåsiga i min smak - och fått minnen för livet. Tanken fanns dock hela tiden att vi så småningom skulle ta hem henne till Sverige.
Vår plan var ursprungligen att Antella skulle segla hem via Medelhavet och Atlanten, men redan efter några dagar utanför blåshålet Rhodos tänkte i alla fall jag om. Planen har reviderats flera gånger för att slutligen handla om att vi sommaren 2010 skulle segla henne från Preveza på grekiska västkusten, norröver förbi Albanien, Montenegro, Kroatien till Slovenien och därefter transportera hem henne. Som så ofta i livet blev det inte riktigt som vi hade tänkt det, då Micke fick ett erbjudande om att arbeta i Kuala Lumpur, Malaysia (som ju sedan blev ändrat hastigt och lustigt när han redan var installerad och klar i KL, men det är en annan historia).
Micke hade länge velat åka utomlands och arbeta, medan jag bromsade av tusen och en olika skäl. Men eftersom barnen blivit lite större och jag skulle släppa min kära 9:a, var timingen bra den här gången och vi bestämde oss för att ge det en chans. För Antella innebar det en märklig resa med olika besättningar - kända och okända både för oss och henne - upp till Slovenien och släp därifrån hem till Åkersberga. Nu ligger hon på land och väntar på att vi ska komma hem och piffa upp henne igen så att hon får bekanta sig med Stockholms skärgård! Tanken att börja blogga föddes hur som helst när planerna om hemresan för Antella tog form, och när väl de planerna var ändrade hade bloggnamnet redan fått fäste hos mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar